Nu är jag uppe i norr hos min man, känns alltid lika skönt att vara här. Umeå är så fridfullt, snön faller stilla ner, bilarna är få och hörs knappt när dom gilder fram på dom snötäckta gatorna, det enda som verkligen känns är våra tummvante klädda händer som håller ett stadigt tag om varandra. Det blöta, gråa Västmanland känns då plötslgit så himla långt borta, om man bara kunde stanna tiden för ett slag, tänk om.
Just nu sitter jag och äter på det sista av naturgodiset vi köpte till bion igår. Vi såg Låt den rätte komma in, en väldigt bra film om jag får säga det själv, dock mycket hemsk och obehaglig, ingen feel good rulle där inte, tvärtom. Jag kan verkligne rekomendera denna vampyrfilm om utanförskap till resten av folket, se den. För att vara svensk är den mycket imponerande, bra skådespel och bra effekter. 

Snart ska jag ta mig en dusch och sedan gå ner en sväng på stan, se efter om jag hittar någonting roloigt att köpa för mina julklapps-presentkort jag fick på gina tricot och h&m.

Sitter och lyssnar på en av världens finaste låtar, en låt jag lyssnade på oavbrutet på i mina tidiga tonårsår.
Beck - Lost cause
http://se.youtube.com/watch?v=_fN54cdwOjI
Lyssna och njut.

Nu ska jag ta tag i min dag.!

Förresten har jag fått en intervju på Lidl på tisdag, fyfan vad jag inte är glad över den. Haha, men men, vad gör man inte.

/Stina