Det är torsdag men det känns som om det vore tisdag eller onsdag. Jag ska jobba hela helgen, men det är okey ändå.
Skulle egentligen ha åkt till stan nu för att åka på kören, men i sista stund ringde Fia, och vi kände samma sak. Vi vill sjunga men inte så som den här kören sjunger. Vi besölt oss för att ringa vår körledare och säga att vi hoppar av, det känns skönt! Men bara för det tänker vi inte ge upp detta, vi ska leta på någoting annat, gospelkör eller liknande! Eller varför inte bara sjunga vi, själva? Jag gillar idén i alla fall.
Nu eftersom jag blev ledig ikväll så tänker jag åka med Madde och Nathalie till Kolbäck för att simma några längder. Usch vad jobbigt det känns så här innan, men jag vet att jag kommer tycka det är fantastiskt när jag väl är i vattnet.
En sak som jag inte fattar är varför det ibland känns galet peppt att träna. Igår tex, när jag satt i bilen på väg hem från jobbet så pratade dom om träning på Christer i P3. Jag blev sjukt taggad och kände att jag inte ville någoting hellre än att springa på ett löpband på gymmet och sedan efter det lyfta lite skrot. Men vips! Nu, nu är det heeelt bortblåst, jag vill ingeting hellre än att lägga mig i soffan framför en film, äta lite choklad, och sen somna. Fan, att det ska vara så svårt att hålla ångan uppe!
Funderar på om jag skulle köpa mig ett gymkort, men om jag skulle göra det skulle det kortet bli det minst utnyttjade i hela Västmanlas, säkert. Så nej, det blir inget gymkort!
Nu måste jag försöka att peppa upp mig så jag orkar simma och inte drunknar.

/Stina